Del 30

Det var faktiskt lite småläskigt men skoj på samma gång:) Kl är lite efter 3 och jag vaknar till, om det berodde på olivia eller om det var bror kommer jag inte ihåg, men men. Ser iaf att Bror inte ligger kvar i sin säng utan har krupit ner på golvet och sitter på huk. Kryper över på hans sida och försöker luska ut vad han gör när jag ser han sitta och kramar åt en kudde hårt.
K-Men vad g ö ö r du?? det hela ser så roligt ut så jag småfnittrar lite för mig själv.
B-Det har kommit sånna där prickar igen, säger bror lite halvbekymrat.
K-EEhh va? prickar? va menar du?
B-Ja sånna där prickar från munnen igen, säger bror lite irriterat. (ser jag inte det eller?)
K-Men ... (jag kan knappt hålla mig från fnittret nu men jag fortsätter..) men varför sitter du och håller i kudden??
B-Ja men nån måste ju ta henne!
För säkerhetsskull så så kollar jag ner i vagnen en gång till och finner Olivia sött sovandes och helt ovetandes om sin pappas nattliga knäppryck.
K-Men bror, hon ligger ju i vagnen?! Se till att vakna nu är du snäll.
B- Jag är ju vaken! utbrister Bror uppenbart surare nu. Och hade du inget viktigare att säga, så hade du inte behövt väcka mig säger bror som nu rest sig upp och lagt tillbaka kudden i sängen. Sen menar han på att jag ska gå och lägga mig. Ska j a g lägga mig??Sen lägger sig bror på sin plats igen och somnar om, och jag ligger kvar och funderar en stund.. undrar när/om han verkligen plockar upp henne på riktigt nångång... hur reagerar man då? lite kriipy måste jag säga.. ska han hålla på såhär så dröjer väl det inte länge.. Det intressanta visade sig i morse oxå.. Han hade minnen av att han gjort saker i natt. Han kommer ihåg att han var på golvet med kudden, men han hade tydligt sett att olivia låg på den, och han kommer ihåg hur irriterad han var på mig för att jag fattade noll och inte insåg allvaret i det hela.. :p